Under större delen av 1800-talet låg K 3:s regements-, och förvaltningsexpedition i Örebro. Här bedrevs också ända fram till 1890 den för regementet väsentliga utbildningen av nya rekryter och remonter.

Örebro blev garnisonsstad 1836 när Livregementets husarer förlade delar av sin verksamhet på Olaigatan, en kombinerad stall och kasernbyggnad i stadens centrum, mitt emot slottet, invid Svartån. Byggnaden hade uppförts 1777 som kronobränneri och hade därefter tjänat som bl a magasin. Enligt ett kungligt brev 1835 skulle byggnaden inredas till stall och kasern för K 3:s räkning.

Mötesplatsen för K 3 var Sanna hed, cirka två mil från Örebro. Sanna hed hade inköpts av kronan 1815 och var först mötesplats för Närkes regemente I 3 och från 1843 även för K 3. På heden hölls såväl beväringsmöten som regementsmöten. Mötena för beväringarna hölls mellan maj – början av september och regementsmötena hölls under 23 dagar i augusti eller september. Tiden för övning av beväringarna ökade under 1800-talet och var vid 1800-talets slut uppe i 90 dagar. Truppen förlades i 16 manna tält och officerarna hade egna tält.

K 3 Regements-, och förvaltningsexpedition blev 1862 inrymt i ett kanslihus vid Olaigatan 21 och samma år blev även ett ridhus färdigt. I kanslihusets övre våning var regementsexpeditionen inrymd med sex rum. På bottenvåningen fanns sjukrum, lektionssal, en dubblett för officerare, två arrestlokaler och ett litet förrådsrum.

Ridhuset och expeditionsbyggnaden höll god standard emedan manskapskasernen bedömdes på 1880-talet som osund och till ändamålet otjänlig för både manskap och hästar. Kasernen användes till det mesta. Man sov, åt och övade där (sabelhuggning, gymnastik och fälttjänst). Ibland ägde även gudstjänster och baler rum i salen.

Ridhuset blev från 1895 infanterivolontärskola och exercishus. 1957 togs ridhuset över av Karolinska läroverket. Byggnaden används idag som idrottshus av eleverna vid Karolinska skolan.

Under 1880 talet diskuterades uppförandet av en ny kasern i Örebro eller i dess närhet. Bland annat författade sekundchefen Hugo Hamilton 1883 en skrivelse till arméförvaltningen där nödvändigheten av en ny kasern och ett nytt övningsområde underströks. Det blev dock inget av detta. Under 1880-talet förekom också diskussioner om att uppföra ett kasernetablissement på Sanna hed. Det finns beskrivningar och ritningsförslag från den tiden.

I Husarlägret, som var belägen på fältets södra del, var terrängen mycket vattensjuk och 1867 flyttades regementsmötena till Axevalla hed vid Skara och beväringsmötena flyttades till Mosås, en mil norr om Hallsberg. På Sanna hed, där beväringsrekrytskolan dittills hade hållits, byggdes aldrig trots regementets enträgna begäran, någon barack för beväringen. För denna beväringsrekrytskolas behov hyrdes en cirkusbyggnad i staden, en tämligen unik förläggning i den svenska arméns historia. För att bilda sig hade de värnpliktiga kunnat besöka såväl länsmuseet som Karolinska läroverkets museum. Läroverkets gymnastiksal disponerades en timme varje morgon för de värnpliktigas övningar.

I en enskrivelse 1901 hemställde riksdagen om att de skulle undersökas om det inte vore möjligt, såvida den militära utbildningen medgav, att ge de värnpliktiga undervisning i andra än militära ämnen, något som skulle vara bra för dem i framtiden. De militära myndigheterna ansåg att detta skulle vara möjligt och avkrävde svar från de militära förbanden vilka åtgärder som vidtagits.  I sitt svar konstaterade K 3 att ”de värnpliktiga hade varit så upptagna av sin tjänstgöring att ytterst få av de värnpliktiga begagnade sig av den lektyr i bildande ämnen som erbjöds dem.” (känns detta igen i dagens utbildning?)

1890 utbröt lungröta hos hästarna i stallet i Örebro och sekundchefen Hugo Hamilton skrev till intendentsdepartementet att han, med anledning av sjukligheten bland hästarna i stallet i Örebro, föreslaget att förlägga rekryt och remontmötet nästa år till Skövde. Han hade beordrat övlt Leuhusen och regementsintendenten Agardh att besiktiga och göra kostnadsförslag för iståndsättande av befintliga stallar i Skövde tillhörande hushållssällskapet som husarerna skulle få disponera utan kostnad. Den 31 december 1890 beslutades att rekryt- och remontskolan skulle förläggas till Skövde. Regementet disponerade Hushållssällskapets stall och bryggeriet Nordstiernans arbetarbostäder för truppens kasernering samt ett ridhus. Byggnaderna låg samlade kring den gamla marknadsplatsen Sandtorget, norr och öster om begravningsplatsen.

Arméförvaltningen gav Fortifikationen i uppgift att göra ritningar och kostnadsförslag för kasernbyggnad, exercishus, stall mm både på Myrö utgjord vid Örebro (strax nordost om Örebro) och vid Gransikagården (på nuvarande Norrmalm) i Skövde. 1901 beslutade riksdagen om att K 3 skulle flytta till Skövde, på egendomen Gärdhem. Under de sista åren före den definitiva flytten till Skövde ägde en del av beväringsrekrytskolan rum i Örebro.

Regementsexpeditionens adress blev den 1 oktober 1904 Skövde i stället för Örebro där regementet således hade haft sin ledning sedan 1835.