{"id":444,"date":"2024-04-11T17:08:16","date_gmt":"2024-04-11T15:08:16","guid":{"rendered":"https:\/\/livhusarernaskamratforening.se\/?page_id=444"},"modified":"2024-09-25T14:15:05","modified_gmt":"2024-09-25T12:15:05","slug":"minnesstenar-och-minnestavlor","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/livhusarernaskamratforening.se\/?page_id=444","title":{"rendered":"Minnesstenar och Minnestavlor"},"content":{"rendered":"\n

Livregementets husarer (och dess f\u00f6reg\u00e5ngare)<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Livregementets husarer h\u00e4rstammar fr\u00e5n de ryttarfanor som sattes upp av Gustav Vasa 1536 i Uppland, S\u00f6dermanland, V\u00e4stmanland, N\u00e4rke och V\u00e4rmland. Dessa sammanf\u00f6rdes till tv\u00e5 regementen vilka enligt 1634 \u00e5rs regeringsform sammanf\u00f6rdes till ett. Regementet ben\u00e4mndes fr\u00e5n 1636 vanligtvis f\u00f6r Upplands ryttare. \u00c5r 1667 upph\u00f6jdes regementet till livregemente och ben\u00e4mndes Kungl. Maj:ts Livregemente till h\u00e4st. \u00c5r 1791 om-organiserades Livregementet till h\u00e4st till en brigad (Livregementsbrigaden). \u00c5r 1815 blev Livregementsbrigadens l\u00e4tta dragonk\u00e5r sj\u00e4lvst\u00e4ndig och fick namnet Livregementets husark\u00e5r. \u00c5r 1816 fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, d\u00e4r Livregementets husarer tilldelades \u2116 3. \u00c5r 1893 \u00e4ndrades namnet till Livregementets husarer. K\u00e5ren var indelt fr\u00e4mst i N\u00e4rke och norra V\u00e4sterg\u00f6tland. \u00c5r 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom arm\u00e9n. F\u00f6r Livregementets husarer innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen K 3. Fram till 1780 \u00f6vade Livregementet p\u00e5 Kungs Ladug\u00e5rdsg\u00e4rdet i Stockholm och d\u00e4refter p\u00e5 olika platser enligt nedanst\u00e5ende beskrivning.
Livregementets husarers historia ber\u00f6r s\u00e5ledes olika platser och i olika former.
Livregementets husarer \u00e4r idag 2024 i full verksamhet och f\u00f6rlagt i Karlsborgs f\u00e4stning, Skaraborg, V\u00e4stra G\u00f6talands l\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r Livregementets husarer (och dess f\u00f6reg\u00e5ngare) finns p\u00e5 gamla f\u00f6rl\u00e4ggning- och \u00f6vningsplatser ett antal minnesstenar resta:<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n


Minnessten \u00f6ver Livregementets Grenadier Corps och de f\u00f6rband som \u00f6vade p\u00e5 Utn\u00e4s L\u00f6t mellan 1780 \u2013 1893 (U 01)<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
\"\"
Foto fr\u00e5n Svenska Milit\u00e4ra minnesm\u00e4rken<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Stenen restes: <\/strong>
1915
Beskrivning: <\/strong>
Minnessten i granit.
P\u00e5 stenen graverat:
”Kongl Lifregementets Grenadier corps h\u00e4rstammande fr\u00e5n Livregementet till h\u00e4st hade sin m\u00f6tesplats 1816 \u2013 1893 p\u00e5 Utn\u00e4s L\u00f6t. <\/em><\/strong>
\u00d6vningsplats f\u00f6r<\/em><\/strong> Livregementet till h\u00e4st (1780 \u2013 1791), Livregementsbrigaden (1792 \u2013 1815)<\/em><\/strong>
L\u00fctzen, Lund, Clissow, Holofzin<\/em><\/strong>”<\/p>\n\n\n\n

Historia:<\/strong>
\u00c5r 1780 exproprierade Kronan mark och en mindre samling g\u00e5rdar fr\u00e5n Utn\u00e4s by i n\u00e4rheten av V\u00e4ster\u00e5s som m\u00f6tes- och \u00f6vningsplats f\u00f6r Konungens eget livregemente \u2013 Livregementet till h\u00e4st. \u00d6vningsf\u00e4ltet ben\u00e4mndes \u201dUtn\u00e4s l\u00f6t\u201d. (Ordet \u201dl\u00f6t\u201d \u00e4r synonymt med betesmark, hage, gr\u00e4svall).
\u00c5r 1783 \u00e4gde det f\u00f6rsta regementsm\u00f6tet rum. D\u00e4refter \u00f6vades Livregementet till h\u00e4st h\u00e4r vart annat \u00e5r dvs 1783, 1785, 1787 fram till 1791.
1791 delades Livregementet upp i tre k\u00e5rer under namnet Livregementsbrigaden. De tre k\u00e5rerna i brigaden var:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  • Livregementsbrigadens kyrassi\u00e4rk\u00e5r, som bestod av kompanierna som l\u00e5g n\u00e4rmast huvudstaden och som utgjorde tungt kavalleri. Fr\u00e5n 1815 namn\u00e4ndrad till Livregementets dragonk\u00e5r.<\/li>\n\n\n\n
  • Livregementsbrigadens l\u00e4tta dragonk\u00e5r som bestod av \u00d6rebro, Fellingsbro, \u00d6stra N\u00e4rkes och Vadsbo kompanier. Fr\u00e5n 1796 namn\u00e4ndrad till Livregementsbrigadens husark\u00e5r.<\/li>\n\n\n\n
  • Livregementsbrigadens l\u00e4tta infanteribataljon som bestod av kompanierna i V\u00e4stmanland och fr\u00e5n 1804 \u00e4ven S\u00f6dermanlands kompani. Fr\u00e5n 1795 namn\u00e4ndrad till Livregementsbrigadens l\u00e4tta infanterik\u00e5r.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n

    Efter 1815 fortsatte Husark\u00e5ren och Grenadj\u00e4rk\u00e5ren att \u00f6va p\u00e5 Utn\u00e4s l\u00f6t medan Dragonk\u00e5ren b\u00f6rjade \u00f6va p\u00e5 Pollacksbacken i Uppsala. 1843 slutade Husark\u00e5ren att \u00f6va p\u00e5 Utn\u00e4s l\u00f6t och flyttade i st\u00e4llet verksamheten till Sannahed mellan Kumla och \u00d6rebro i N\u00e4rke. F\u00f6r Grenadj\u00e4rk\u00e5rens del f\u00f6rblev Utn\u00e4s l\u00f6t den ordinarie m\u00f6tesplatsen fram till 1893 d\u00e5 \u00e4ven de flyttade till Sannahed. Vid Utn\u00e4s l\u00f6t fanns \u00e4ven en remontdep\u00e5 (ink\u00f6rning och inridning av ungh\u00e4star) under \u00e5ren 1885\u20131925 och 1941\u20131955.<\/p>\n\n\n\n

    Minnessten \u00f6ver Livregementets husarer p\u00e5 Sanna hed (T 02)<\/h3>\n\n\n\n
    \"\"
    Foto fr\u00e5n Digitalmuseum<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Stenen restes: <\/strong>
    1920
    Beskrivning: <\/strong>
    Minnessten i granit.
    L\u00e4gesbeskrivning: <\/strong>
    Kartbeskrivning<\/strong>:
    Minnesstenen st\u00e5r i s\u00f6dra delen av den gamla l\u00e4gerplatsen Sanna hed, bel\u00e4gen mellan Hallsberg och Kumla och i n\u00e4rheten av trev\u00e4gskorsningen Kungsleden \u2013 Sannahedsv\u00e4gen \u2013 P\u00e5lsbodav\u00e4gen. Stenen restes av regementet i samband med att regementet flyttade till Sk\u00f6vde.
    Historia: <\/strong>
    Den 19 oktober 1815 f\u00f6rv\u00e4rvade kronan mark f\u00f6r en ny m\u00f6tesplats vid Sanna hed. Denna utnyttjade dock f\u00f6rst endast av Nerikes regemente medan Livregementsbrigadens l\u00e4tta Dragon Corps (namn\u00e4ndrat 1796 till Livregementets husarcorps) \u2013 alternerade mellan Utn\u00e4s L\u00f6t, Axevalla hed, Ladug\u00e5rds g\u00e4rde och Mos\u00e5s fram till 1843. Fr\u00e5n 1846 utnyttjade Livhusarerna s\u00f6dra delen av Sanna hed. Expeditionen, skolor och remontutbildning var under st\u00f6rre delen av 1800-talet f\u00f6rlagda till \u00d6rebro.
    F\u00f6r att hugf\u00e4sta minnet av tiden p\u00e5 Sanna hed utgick ett upprop om \u201dhopsamlade av medel f\u00f6r att resa en sten vid randen av k\u00e4llan<\/em>\u201d. Detta upprop var bland andra undertecknat av Prins Eugen, f\u00f6re detta riksmarskalken friherre Fredrik von Essen och f\u00f6re detta sekundchefen generalmajor Gustaf Nyblaeus. Den 1 augusti 1920 avt\u00e4cktes med stor pompa och st\u00e5t en tre meter bred och tv\u00e5 meter h\u00f6g minnessten p\u00e5 vilken avbildats en ryttare i fyrspr\u00e5ng med dragen sabel. Texten under ryttaren lyder: \u201dTill minne av den tid Sanna hed var Kungliga Livregementets husarers m\u00f6tesplats restes denna sten under sommaren 1920\u201d.<\/em>
    F\u00f6rslag och modell \u00e4r framtagen under \u00f6verinseende av prins Eugen sj\u00e4lv som deltog i invigningen. Modellens skapare \u00e4r skulpt\u00f6ren Carl Hultstr\u00f6m. 1904\u20131905 flyttade Livregementets husarer in i det nybyggda etablissemanget i Sk\u00f6vde.<\/p>\n\n\n\n

    Minnesm\u00e4rke \u00f6ver K 3 livskvadron i Fellingsbro (T 04)<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
    \"\"
    Foto H\u00e5kan Larsson, Kumla<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
    \"\"
    Foto H\u00e5kan Larsson, Kumla<\/sub><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Beskrivning: <\/strong>Minnesm\u00e4rket i j\u00e4rn p\u00e5 sockel av granit rest \u00e5r 1948. \u00d6verst lilla riksvapnet utan sk\u00f6ld och under detta en medaljong med en ridande husar under anfall. Stenen restes <\/strong>6,2 km NV Fellingsbro kyrka.
    Stenen restes: <\/strong>
    1948<\/strong>
    Historia:<\/strong>
    Under den ridande husaren st\u00e5r: Till minne av ryttare vid Kungl Livregementets husarer som gjort rusttj\u00e4nst i \u00f6ver 200 \u00e5r inom Fellingsbro socken<\/em>.
    F\u00f6r rusth\u00e5llet K\u00e4n\u00e4s har nedanst\u00e5ende ryttare gjort rusttj\u00e4nst i \u00f6ver 200 \u00e5r. Dels vid Fellingsbro kompani av Kungliga Livregementet till H\u00e4st, sedermera Livskvadronen av Kunglig Livregementets husarer. H\u00e4r hade de sitt torp.
    Erik Rij 1691-1692, Lars Larsson 1692-1694, Erik Friberg 1695-1709, Anders Kjenstr\u00f6m 1735-1777, Olav Kjenstr\u00f6m 1777-1789, Anders Kjenstr\u00f6m 1790-1807, Erik Holmqvist 1807-1829, Johan K\u00e4ck 1829-1871, Gustav K\u00e4ll 1871-1873, Ludvig Kjellman 1873-1886, Alrick Eriksson 1886-1892, Axel Forsberg 1893-1899, Ivar K\u00e4ll 1899-1907.<\/em>
    Samlingsst\u00e4llen var Svillinge\u00e5sen och G\u00e4stgivareg\u00e5rden Olofsborg.
    \u00d6vrigt<\/strong>:
    P\u00e5 sockeln \u00e4r en metallskylt f\u00e4stad med kung Gustav VI Adolfs namnteckning samt \u00e5r 1953, det \u00e5r d\u00e5 Konungen bes\u00f6kte Fellingsbro p\u00e5 sin Eriksgata.
    <\/p>\n\n\n\n

    Minnesm\u00e4rke \u00f6ver K 3 livskvadron i Fellingsbro (T 05)<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
    \"\"
    Foto H\u00e5kan Larsson, Kumla<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Stenen restes: <\/strong>
    1956
    Beskrivning<\/strong>:
    Minnessten av granit. P\u00e5 den mot VSV v\u00e4nda sidan finns \u00f6verst en
    cirkelrundf\u00f6rdjupning med reliefbilden av en husar till h\u00e4st uthuggen i stenen. Under den en infattad metallplatta med nedanst\u00e5ende text. Under plattan st\u00e5r det 1956, det \u00e5r d\u00e5 minnesstenen avt\u00e4cktes.
    Historia<\/strong>:
    Stenen \u00e4r ett minnesm\u00e4rke \u00f6ver de 97 ryttare som gjorde rusttj\u00e4nst i \u00f6ver 200 \u00e5r vid Fellingsbro kompani av Livregementet till h\u00e4st sedermera som Livskvadron vid Livregementets husarer.<\/p>\n\n\n\n

    Minnesm\u00e4rke \u00f6ver Livregementets husarer i Sk\u00f6vde (R18)<\/h3>\n\n\n\n
    \"\"
    Foto Digitalmuseum<\/figcaption><\/figure>\n\n\n
    \n
    \"\"
    Foto fr\u00e5n Svenska Milit\u00e4ra minnesm\u00e4rken<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

    Stenen restes: <\/strong>
    1984 av Livhusarernas kamratf\u00f6rening
    Beskrivning: <\/strong>
    Strax s\u00f6der om T 2 kasernvalv i Sk\u00f6vde (f.d. husarkasernen). Minnesstenen \u00e4r gjord av stenhuggare Sigvard Lindblom.
    Historia: <\/strong>
    I slutet av 1800-talet gick rykten om att Kungl. Maj:t skulle framl\u00e4gga en proposition om det indelta rytteriets om\u00e4ndrande till v\u00e4rvad trupp i vilket samband kavallerietablissemang skulle uppf\u00f6ras p\u00e5 olika st\u00e4llen i landet. Uteslutet var inte att Sk\u00f6vde, om staden uppl\u00e4t jord till \u00f6vningsf\u00e4lt, skulle f\u00e5 Livregementets husarers, eller som vardagsben\u00e4mningen d\u00e5 \u00e4nnu var N\u00e4rkes husarers, skolor.
    Under ny\u00e5rsafton 1890 mottog staden ett telegram med inneh\u00e5ll att stadsfullm\u00e4ktiges anbud antagits av Kungl. Maj:t inneb\u00e4rande att husarernas rekryt och remontm\u00f6te \u00e5tminstone under de n\u00e4rmaste \u00e5ren skulle f\u00f6rl\u00e4ggas till Sk\u00f6vde. F\u00f6r att br\u00e4cka konkurrenterna, fr\u00e4mst \u00d6rebro och G\u00f6teborg l\u00e4t staden f\u00f6rutom ridhuset, iordningsst\u00e4lla bryggeriets arbetarbost\u00e4der till kasern. Hush\u00e5llningss\u00e4llskapets stallar norr kyrkog\u00e5rden och planen framf\u00f6r ridhuset st\u00e4lldes till f\u00f6rfogande liksom \u201ds\u00f6dra exercisf\u00e4ltet\u201d och ett \u00e5rligt anslag.
    \u00c5r 1904 flyttade Livregementets husarer sin verksamhet fr\u00e5n Sanna hed till Sk\u00f6vde och fr\u00e5n 1905 p\u00e5b\u00f6rjades verksamheten d\u00e4r.
    Genom ett Kungligt brev fr\u00e5n den 11 maj 1956 beslutades att regementet skulle reduceras med en bataljon, d\u00e5 utbildning av manskap f\u00f6r beriden tj\u00e4nst skulle upph\u00f6ra. (Vid denna tidpunkt omfattade bataljon cirka 600 h\u00e4star av olika kategorier). Dock var ett stort antal av dessa h\u00e4star redan utackorderade och placerade vid andra f\u00f6rband. Kvar vid regementet kvarstod endast 15 stamh\u00e4star, som bibeh\u00f6lls f\u00f6r bef\u00e4lets utbildning.
    1956 var Livregementets husarer avsuttna och en bataljon hade utg\u00e5tt. Den kvarst\u00e5ende bataljonen organiseras till att utbilda j\u00e4garf\u00f6rband. Den till Svea livgarde f\u00f6rlagda utbildningen av f\u00e4ltpoliser \u00f6verf\u00f6rdes till Livregementets husarer. Totalt uppgick den \u00e5rliga utbildningen till 150 j\u00e4garsoldater p\u00e5 motorcykel och cykel samt omkring 200 f\u00e4ltpoliser.
    Mellan 1956 och 1976 utbildade regementet motoriserade spaningsf\u00f6rband och milit\u00e4rpoliser. Fr\u00e5n och med 1976 utbildade regementet en bataljon j\u00e4garsoldater ing\u00e5ende i J\u00e4garbataljon Syd.
    Under \u00e5ren 1905 \u2013 1984 var Livhusarerna f\u00f6rlagda i kasernen i Sk\u00f6vde med kasernomr\u00e5de p\u00e5 G\u00e4rdhems g\u00e5rd i s\u00f6dra delen av Sk\u00f6vde och ett \u00f6vningsf\u00e4lt s\u00f6der d\u00e4rom.
    Inf\u00f6r f\u00f6rsvarsbeslutet 1982 f\u00f6reslog \u00d6verbef\u00e4lhavaren (\u00d6B) att Livregementets husarer (K 3) senast 1985 skulle omlokaliseras till Karlsborg. 1984 flyttade Livregementets husarer in i Karlsborgs f\u00e4stning och \u00f6vertog myndighetsansvaret f\u00f6r Arm\u00e9ns fallsk\u00e4rmsj\u00e4garskola. G\u00f6ta Signalregemente inlemmades i K 3.<\/p>\n\n\n\n

    \u00d6vriga minnesstenar knutna till v\u00e5rt regementes historia<\/h2>\n\n\n\n

    Minnessten \u00f6ver slaget vid Halmstad 1676 vid Kistinge g\u00e5rd<\/h3>\n\n\n\n
    \"\"
    Foto fr\u00e5n Svenska Milit\u00e4ra minnesm\u00e4rken<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    L\u00e4gesbeskrivning: <\/strong>
    Kistinge g\u00e5rd
    Stenen restes: <\/strong>
    1928
    Historia<\/strong>
    Slaget vid Halmstad<\/em>, \u00e4ven ben\u00e4mnt slaget vid Fyllebro<\/em>, var ett avg\u00f6rande slag under sk\u00e5nska kriget mellan Sverige och Danmark. Det stod vid Fyllebro utanf\u00f6r Halmstad den 17 augusti 1676, d\u00e5 en dansk k\u00e5r besegrades i grunden. Med segern avv\u00e4rjdes ett danskt hot mot G\u00f6teborg. I b\u00f6rjan av augusti marscherade en dansk trupp om 3 000 man mot Halmstad. Avsikten var att inta staden och sedan g\u00e5 vidare f\u00f6r att hj\u00e4lpa de norska trupperna vid G\u00f6teborg. Det uppstod nu en allvarlig situation f\u00f6r svenskarna och Karl XI besl\u00f6t att bryta upp fr\u00e5n V\u00e4xj\u00f6f\u00f6r att unds\u00e4tta G\u00f6teborg, men fick under marschen beg\u00e4ran om f\u00f6rst\u00e4rkningar fr\u00e5nkommendanten i Halmstad och v\u00e4nde d\u00e4rf\u00f6r trupperna dit.
    Den danska arm\u00e9n fick order fr\u00e5n kung Kristian V att dra sig tillbaka s\u00f6derut, men svenskarna hade redan n\u00e5tt Kn\u00e4red och inledde en snabb marsch mot Laholm f\u00f6r att f\u00f6rhindra danskarnas retr\u00e4tt. Tidigt p\u00e5 morgonen den 17 augusti fortsatte danskarna marschen s\u00f6derut, men f\u00f6rdr\u00f6jdes av att de m\u00e5ste reparera Fyllebron, som de tidigare rivit.
    Slaget inleddes mellan klockan \u00e5tta och klockan nio p\u00e5 morgonen. Slagf\u00e4ltet var sydstranden av Fylle\u00e5n. Den var inte idealisk f\u00f6r vare sig anfallare eller f\u00f6rsvarare, men det svenska kavalleriet kunde st\u00e4lla upp sig islagordning som planerat. Den svenska slagordningen var konventionell med tv\u00e5kavalleriflyglar \u2013 den h\u00f6gra med kungen sj\u00e4lv var n\u00e5got starkare \u00e4n den v\u00e4nstra \u2013 och medinfanteriet d\u00e4remellan, n\u00e4r det anl\u00e4nt. Artilleripj\u00e4ser st\u00e4lldes upp i mindre luckor islagordningen. Den danska slagordningen var likartad.
    Striden var \u00f6ver p\u00e5 knappt en timme och inleddes troligen med ett danskt anfall. Det svenska kavalleriets h\u00f6gra flygel vadade \u00f6ver \u00e5n och anf\u00f6ll det danska kavalleriet i ryggen, vilket gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6rresten av den svenska arm\u00e9n att g\u00e5 \u00f6ver \u00e5n. Den v\u00e4nstra svenska flygeln, som var svagare \u00e4n den h\u00f6gra, fick problem men fotfolket ryckte st\u00e4ndigt fram\u00e5t. Striden mellaninfanteritrupperna var h\u00e5rd, men genom det svenska kavalleriets insatser drevs danskarna \u00f6ver \u00e5n.
    Under tiden som det svenska infanteriet h\u00f6ll p\u00e5 att inta sin plats i slaglinjen \u00f6kades den danska artillerielden och det danska infanteriet inledde anfallet. Danska dragoner br\u00f6t sig ur slaglinjen och anf\u00f6ll Skaraborgsbrigaden innan denna hunnit inta sina platser, men anfallet slogs tillbaka. Sedan de danska bef\u00e4len fallit flydde deras trupper \u00f6ver Fylle\u00e5n efter tapper strid, d\u00e4r de utst\u00e5tt sjutton salvor fr\u00e5n det svenska gardets musk\u00f6ter, och stora f\u00f6rluster. Gardets tredje bataljon pressade tillbaka en dansk bataljon \u00f6ver \u00e5n, vilket orsakade panik bland danskarna. \u00c4ven mellan den svenska h\u00f6gerflygeln och den danskav\u00e4nsterflygeln var striden het. Kung Karl, Ascheberg och Dahlbergh red i t\u00e4ten f\u00f6rh\u00f6gerflygeln, varvid Ascheberg skadades av tv\u00e5 skott i armen. F\u00f6rsta linjen bestod av \u00e5tta kompanier ur Livregementet under bef\u00e4l av \u00f6verste Nils Bielke. Flygeln gick fram i galopp och anf\u00f6ll med blanka vapen i full karri\u00e4r in i fiendens trupper, sedan pistolerna avfyrats (”\u00e0 la fran\u00e7aise”). Bielke s\u00e5rades under striden. Sedan det svenska kavalleriet slagit det danska tog de sig \u00f6ver Fylle\u00e5n och angrep den danska centern i ryggen. Panik utbr\u00f6t och de danska trupperna flydde \u00f6ver \u00e5n. Duncan lyckades inte f\u00e5 till en ordnad retr\u00e4tt och samla trupperna till motst\u00e5nd. Han s\u00e5g sig d\u00e4rf\u00f6r tvungen att skicka en trumpetare tillsvenskarna f\u00f6r att meddela att han var beredd att l\u00e4gga ned vapnen f\u00f6r att undvika en fortsatt slakt, vilket accepterades av kung Karl.<\/p>\n\n\n\n

    Minnesm\u00e4rke \u00f6ver slaget vid Lund 1676<\/h2>\n\n\n\n
    \"\"
    Foto Lunds Turistinformation och Turistbyr\u00e5<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    L\u00e4gesbeskrivning: <\/strong>
    Monumentparken mellan K\u00e4vlingev\u00e4gen, Norra ringen och S\u00f6dra stambanan.  Minnesm\u00e4rke i form av en obelisk.
    Stenen restes: <\/strong>
    1893 p\u00e5 initiativ av historikern Martin Weibull i samverkan med De Sk\u00e5nska Landskapens Historiska F\u00f6rening med budskapet om f\u00f6rsoning mellan danskar och svenskar.
    Konstn\u00e4r: <\/strong>
    Hugo Zettervall
    Historia<\/strong>
    Slaget vid Lund <\/em>var ett f\u00e4ltslag under sk\u00e5nska kriget som stod den 4 december 1676 i ett omr\u00e5de norr om staden Lund i Sk\u00e5ne. Striden stod mellan den invaderande danska arm\u00e9n best\u00e5ende av ungef\u00e4r 13 000 soldater under Kristian V och den svenska arm\u00e9n best\u00e5ende av ungef\u00e4r 8 000 soldater under Karl XI. Det \u00e4r ett av de blodigaste slag som st\u00e5tt p\u00e5 nordisk mark. F\u00f6rlusterna var cirka 70 procent p\u00e5 b\u00e5dasidorna, 9 000 danska soldater och 5 000 svenska.
    Livregementets husarer gjorde avg\u00f6rande insatser under slaget under ledning av \u00f6v Nils Bielke och Konungen sj\u00e4lv.
    Kl 04.00 p\u00e5b\u00f6rjades \u00f6verg\u00e5ngen av K\u00e4vlinge\u00e5n p\u00e5 isen vid Rinneb\u00e4cksvad.
    07.00 var t\u00e4ten p\u00e5 de svenska trupperna framme i h\u00f6jd med St\u00e5ngby kyrka. Vid denna tidpunkt uppt\u00e4ckte danskarna vad som h\u00e4nt och intog snabbt full stridsberedskap. Svenskarna fick d\u00e5 \u00f6verge planen att anfalla det danska l\u00e4gret och fortsatte mot Lund. Danskarna valde att fr\u00e5n sitt l\u00e4ger \u00f6ster om svenskarna \u00e4ven de marschera mot Lund.<\/strong>
    Kl 08.30 m\u00f6ttes de b\u00e5da arm\u00e9ernas f\u00f6rtrupper vid den s\u00e5 kallade V\u00e4derkvarnsh\u00f6jden vid Lunds d\u00e5varande norra stadsgr\u00e4ns. Efter en kort strid togs h\u00f6jden av svenskarna. Omedelbart efter denna inledande strid m\u00f6ttes de b\u00e5da arm\u00e9ernas huvudstyrkor med 2 000 ryttare p\u00e5 vardera sida mellan V\u00e4derkvarnsh\u00f6jden (nuvarande kvarteret Bryggeriet) och Lerb\u00e4cksh\u00f6g (vid Monumentet).
    Kl: 10.00 Efter h\u00e5rda strider pressades danskarna bak\u00e5t och b\u00f6rjade fly mot sitt l\u00e4ger vid Sk\u00e4lsh\u00f6g och vidare mot K\u00e4vlinge\u00e5n, f\u00f6rf\u00f6ljda av svenskarna med Karl XI i spetsen. St\u00f6rsta delen av de danska trupperna och d\u00e4ribland kung Christian V r\u00e4ddade sig \u00f6ver \u00e5n och fortsatte mot Landskrona, men till sistbrast isen och hundratals danska soldater drunknade.
    Mellan 15.30\u201316.30 stod slutstriden i terr\u00e4ngen mellan Norra N\u00f6bbel\u00f6v och Vallk\u00e4rra. De danska styrkorna blev nu hoptr\u00e4ngda fr\u00e5n alla h\u00e5ll av svenska styrkor. Det blev en kort men oerh\u00f6rt blodig n\u00e4rstrid mellan de utmattade trupperna. Dagen gick mot sitt slut och i det tilltagande m\u00f6rkret lyckades resterna av den danska arm\u00e9n undkomma och dra sig tillbaka mot Landskrona.<\/p>\n\n\n\n

    \u00d6vrigt: <\/strong><\/h2>\n\n\n\n

    P\u00e5 Lilla Hyllie kyrkog\u00e5rd finns en informationstavla om det s k Hungerl\u00e4gret d\u00e4r den svenska arm\u00e9n var f\u00f6rlagd f\u00f6re slaget.<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
    \"\"
    Foto fr\u00e5n Svenska Milit\u00e4ra minnesm\u00e4rken<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Den 11 november kom den svenska arm\u00e9n till lilla Harrie och uppr\u00e4ttade sitt l\u00e4ger kring byn. D\u00e4rmed l\u00e5g det svenska och det danska l\u00e4gret inom synh\u00e5ll fr\u00e5n varandra p\u00e5 knappt fem km avst\u00e5nd. Karl XI bodde sj\u00e4lv i grannbyn Bernstorp.
    Soldaterna bodde i enkla hyddor med t\u00e4ltduk som tak. I l\u00e4gret fanns ursprungligen ca 12 000 m\u00e4nniskor, b\u00e5de soldater och civila. Sv\u00e5righeter att f\u00e5 fram mat och andra f\u00f6rn\u00f6denheter, tillsammans med kyla och fukt, gjorde att m\u00e5nga blev sjuka. Man talade p\u00e5 denna tid om f\u00e4ltsjukan som ett samlingsnamn p\u00e5 olika infektionssjukdomar som d\u00e5tidens sjukv\u00e5rd inte hade n\u00e5got botemedel f\u00f6r.
    Totalt dog ca 3000 soldater under vistelsen d\u00e4r. Situationen blev alltmer sv\u00e5r och till sist fanns det bara tv\u00e5 alternativ \u2013 l\u00e4mna Sk\u00e5ne eller anfalla \u00f6ver \u00e5n mot det danska l\u00e4gret. B\u00e5da alternativen var sv\u00e5ra \u2013 ett \u00e5tert\u00e5g skulle l\u00e4mna Sk\u00e5ne i danska h\u00e4nder och ett anfall var ett sv\u00e5rt v\u00e5gspel. Till slut besl\u00f6ts \u00e4nd\u00e5 att v\u00e5ga ett anfall. En avg\u00f6rande faktor if\u00f6r detta var att K\u00e4vlinge\u00e5n hade frusit vilket gjorde det m\u00f6jligt att g\u00e5 \u00f6ver isen.
    S\u00f6ndagen den 3 december var f\u00f6rsta advent och i Lilla Harrie kyrka h\u00f6lls gudstj\u00e4nst f\u00f6r kungen och de h\u00f6gre officerarna. Predikstolen pryddes d\u00e5 som nu av den danske kungen Christian IV monogram och det var hans sonson Christian V som n\u00e4sta dag v\u00e4ntade p\u00e5 andra sidan av K\u00e4vlinge\u00e5n.P\u00e5 natten till den 4 december gick den svenska arm\u00e9n \u00f6ver den frusna \u00e5n. Den svenska arm\u00e9n bestod av omkring 8 000 man och den danska av omkring 13 000 man. B\u00e5da arm\u00e9erna leddes av sina kungar, Sveriges Karl XI och Danmarks Christian V.<\/p>\n\n\n\n

    Minnessten \u00f6ver stupade i slaget vid Lund p\u00e5 N N\u00f6bbel\u00f6vskyrkog\u00e5rd 1676<\/h3>\n\n\n\n
    \"\"
    Foto fr\u00e5n Svenska Milit\u00e4ra minnesm\u00e4rken<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
    \"\"
    Svenska kyrkan<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    L\u00e4gesbeskrivning: <\/strong>
    Utanf\u00f6r kyrkans SV h\u00f6rn
    Minnesm\u00e4rke av granit med platta av m\u00e4ssing.
    Stenen restes: <\/strong>
    1995
    Historia<\/strong>
    I samband med kyrkans tillbyggnad 1995 p\u00e5tr\u00e4ffades delar av en massgrav. Fyndet gjordes ca 20 m v\u00e4ster om kyrkan innanf\u00f6r den medeltida kyrkog\u00e5rdsmur som numera \u00e4r borttagen. P\u00e5 grund av den str\u00e4nga k\u00f6lden 1676 begrovs de stupade f\u00f6rst i januari 1677.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Minnessten \u00f6ver slaget vid Landskrona 1677<\/h3>\n\n\n\n
    \"\"
    Foto fr\u00e5n Svenska Milit\u00e4ra minnesm\u00e4rken<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    L\u00e4gesbeskrivning: <\/strong>
    P\u00e5 Tirups hed NV Billeberga, Hedv\u00e4gen, Sval\u00f6v
    Stenen restes: <\/strong>
    1911
    Minnesmonument av granit flankerat av tv\u00e5 kanoneldr\u00f6r genom bidrag av H. M. Konung Gustav V, Det kungliga huset, Krigsmakten och talrike medborgare fr\u00e5n land och stad.
    Text: F\u00f6rf\u00e4ders hj\u00e4ltemod manar efterkommande sl\u00e4kten att offra allt f\u00f6r f\u00e4derneslandet.<\/em>
    Historia<\/strong>
    Slaget vid Landskronautk\u00e4mpades den 14 juli 1677, cirka 12 kilometer \u00f6ster om Landskrona mellan Tirup, Sirek\u00f6pinge, Asmundtorp och Billeberga. Efter det misslyckadeanfallet mot Malm\u00f6 hade Kristian V med den danska arm\u00e9n \u00e5terv\u00e4nt till Landskronatrakten.
    Den 12 juli hade danskarna med 12 000 man tagit st\u00e4llning p\u00e5 h\u00f6jderna vid R\u00f6nneberga backar. Samma dag br\u00f6t Karl XI upp fr\u00e5n Herrevadskloster sedan han f\u00e5tt f\u00f6rst\u00e4rkningar fr\u00e5n norra Sverige. Den svenska h\u00e4ren bestod av 10 000 soldater samt 4 000 uppb\u00e5dade sm\u00e5l\u00e4ndska b\u00f6nder.
    Striden stod den 13 juli mellan Torrl\u00f6sa och K\u00e4llsN\u00f6bbel\u00f6v och marscherade tidigt f\u00f6ljande dag i riktning mot Tirup. Den danska h\u00e4ren hade \u00e4ndrat st\u00e4llning och stod dold bakom en jordvall, som fr\u00e5n en punkt strax v\u00e4ster om Billeberga str\u00e4ckte sig i riktning mot Hedeg\u00e5rden. Den uppt\u00e4cktes emellertid av Rutger von Ascheberg, som rekognoscerade framf\u00f6r arm\u00e9n.
    Svenskarna marscherade d\u00e5 f\u00f6rbi Tirup varigenom den danska h\u00e4ren riskerade att rullas upp fr\u00e5n flanken eller anfallas i ryggen. Kristian V och hans n\u00e4rmaste man, f\u00e4ltmarskalkl\u00f6jtnant von der Goltz, l\u00e4t d\u00e5 arm\u00e9n \u00e4ndrast\u00e4llning. N\u00e4r h\u00e4rarna intagit slagordning hade de en s\u00e4nka framf\u00f6r Tirup mellan sig.
    Vid middagstid gick Karl XI, som befann sig ytterst p\u00e5 sin h\u00f6gra flygel med Livregementet till h\u00e4st, till anfall. Inom kort vann denna flygel en avg\u00f6rande seger \u00f6ver danska v\u00e4nstra flygeln. N\u00e4r den flydde drogs \u00e4ven en del av den danska mitten med. F\u00f6rf\u00f6ljandet p\u00e5gick fram till Asmundtorp. Under tiden hade emellertid Kristian V med sin h\u00f6gra flygel f\u00e5tt klart \u00f6vertag mot den yttersta delen av den v\u00e4nstra svenska flanken. I denna strid stupade flygelns chef, f\u00e4ltmarskalk Simon Grundel-Helmfelt. Danskarna tr\u00e4ngde \u00e4nda fram till Tirup, d\u00e4r de sm\u00e5l\u00e4ndska b\u00f6nderna stod men v\u00e4nde tillbaka. Efter en ny sammanst\u00f6tning s\u00e5g Kristian V att hans v\u00e4nstra flygels och mitts nederlag vara ofr\u00e5nkomligt. Han drog sig d\u00e5 tillbaka \u00f6ver Billeberga och fortsatte retr\u00e4tten till Landskrona.<\/p>\n\n\n\n

    Minnesstaty \u00f6ver slaget vid Helsingborg 1710<\/h3>\n\n\n\n
    \"\"
    Foto fr\u00e5n Svenska Milit\u00e4ra minnesm\u00e4rken<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    L\u00e4gesbeskrivning<\/strong>:
    Stortorget i Helsingborg
    Statyn invigdes<\/strong>:
    1901 (det var d\u00e5 den enda ryttarstatyn som inte f\u00f6rest\u00e4llde en kunglig person)
    Text p\u00e5 statyn: Fosterlandet \u00e5t Magnus Stenbock, snillerik f\u00e4ltherre, Tapper krigare, \u00e4del m\u00e4nniska, stor i segern<\/em>.
    Text p\u00e5 sockelns sida: Narva 1700. Generalguvern\u00f6r i Sk\u00e5ne 1705, Helsingborg 1710 Gadebusch 1712<\/em>

    Tv\u00e5 minnesstenar \u00f6ver slaget vid Helsingborg 1710<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    \"\"
    Foto fr\u00e5n Svenska Milit\u00e4ra minnesm\u00e4rken<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    L\u00e4gesbeskrivning<\/strong>:
    Ringstorpsv\u00e4gen, framf\u00f6r entr\u00e9n till Ringstorps vattentorn.
    Stenarna restes<\/strong>:
    1) Vid 150-\u00e5rsminnet av slaget, den 28 februari 1860, restes en blygsam minnessten av granit p\u00e5 Ringstorpsh\u00f6jden i Helsingborg.
    2) Vid 250 \u00e5rs minnet av slaget restes \u00e5r den 28 februari <\/em>1960 \u00e4nnu en minnessten av kommunen med text: Till erinran av Slaget vid H\u00e4lsingborg den 28 februari 1710 samt till minnet av svenska och danska krigsm\u00e4n som d\u00e4r k\u00e4mpade och f\u00f6llo l\u00e4t Helsingborgs stad p\u00e5 slagf\u00e4ltet resa denna sten den 28 februari 1960.<\/em>
    Historia<\/strong>:
    Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710 vid Ringstorpsh\u00f6jden nord\u00f6st om d\u00e5varande Helsingborg. De stridande parterna var den danska invasionsarm\u00e9n p\u00e5 14 000 man, ledd av generall\u00f6jtnant J\u00f8rgen Rantzau, och den lika stora segrande svenska arm\u00e9n ledd av generalguvern\u00f6ren i Sk\u00e5ne, Magnus Stenbock.
    Slaget hade sin upptakt n\u00e4r Danmark f\u00f6rs\u00f6kte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava \u00e5r 1709 genom att p\u00e5 h\u00f6sten samma \u00e5r landstiga med en invasionsarm\u00e9 vid R\u00e5\u00e5.
    D\u00e5 st\u00f6rre delen av de svenska stridskrafterna hade utpl\u00e5nats vid Poltava, var styrkorna i landet i f\u00f6r d\u00e5ligt skick f\u00f6r att bjuda tillr\u00e4ckligt f\u00f6rsvar. Stenbock tvingades d\u00e4rf\u00f6r dra sig tillbaka till Sm\u00e5land, d\u00e4r en ny arm\u00e9 tr\u00e4nades upp. Under tiden ryckte den danska arm\u00e9n allt l\u00e4ngre in i Sk\u00e5ne, med m\u00e5let att inta flottbasen i Karlskrona.
    Stenbock med den svenska h\u00e4ren framryckte s\u00f6derut fr\u00e5n trakten av V\u00e4xj\u00f6. N\u00e4r Stenbock slutligen kunde t\u00e5ga in i Sk\u00e5ne drog sig de danska trupperna tillbaka till Helsingborg, d\u00e4r det avg\u00f6rande slaget sedan stod.
    Den svenska framryckningsriktningen, s\u00f6derut i riktning mot H\u00f6\u00f6r, innebar problem f\u00f6r danskarna att veta var svenskarna planerade att komma. N\u00e4r svenskarna slutligen framryckte norrifr\u00e5n tvingades den danska arm\u00e9n flytta f\u00f6rbanden p\u00e5 slagf\u00e4ltet vilket i sin tur gav den svenska h\u00e4ren en m\u00f6jlighet att anfalla i den lucka som uppstod.
    Slaget slutade i svensk seger och efterf\u00f6ljdes av en dansk retr\u00e4tt fr\u00e5n Sk\u00e5ne. Detta blev d\u00e4rmed Danmarks sista st\u00f6rre kraftsamling att \u00e5terta Sk\u00e5nelandskapen.<\/p>\n\n\n\n

    Minnesstenar \u00f6ver framg\u00e5ngsrika h\u00e4star vid K 3, Sk\u00f6vde (R 71)<\/h3>\n\n\n\n
    \"\"
    Foto fr\u00e5n Svenska Milit\u00e4ra minnesm\u00e4rken<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    L\u00e4gesbeskrivning<\/strong>:
    Strax s\u00f6der om syd\u00f6stra h\u00f6rnet p\u00e5 T 2 kasern (f.d. husarkasernen)
    Historia<\/strong>:
    H\u00e4stsport var en mycket viktig del f\u00f6r bef\u00e4let vid Livregementets husarer liksom vid m\u00e5nga andra regementen. F\u00f6r ett antal av dessa h\u00e4star som utm\u00e4rkt sig i t\u00e4vlingar restes minnesstenar p\u00e5 olik platser p\u00e5 \u00f6vningsf\u00e4ltet. Stenarna flyttades efterhand till en och samma plats i \u201dG\u00e4rdhems\u201d tr\u00e4dg\u00e5rd vid husarkasernen i Sk\u00f6vde. N\u00e4r elevbost\u00e4der f\u00f6r Markstridsskolans elever skulle byggas d\u00e4r flyttades stenarna till den nuvarande platsen i den lilla parken vid syd\u00f6stra h\u00f6rnet av kasernen.<\/p>\n\n\n\n

    Minnestavlor \u00f6ver omkommen personal i tj\u00e4nst vid regementet<\/h3>\n\n\n\n
    \"\"
    Foto fr\u00e5n Svenska Milit\u00e4ra minnesm\u00e4rken<\/sup><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    L\u00e4gesbeskrivning: <\/strong>
    Minnesplats i Garnisonskyrkan, Karlsborgs f\u00e4stning.
    Historia: <\/strong>
    Den f\u00f6rsta minnestavlan inneh\u00e5llande namn p\u00e5 officerare som under 1900-talet omkommit i tj\u00e4nsten uppsattes p\u00e5 1960-talet i det centrala trapphuset i Husarkasernen i Sk\u00f6vde. Minnesplattan flyttades i samband med regementets flytt till Karlsborg 1984 till Karlsborgs f\u00e4stning och placerades i trapphuset i slutv\u00e4rnets v\u00e4stra del (ing\u00e5ngen till regementsstaben). I slutet av 2000-talet (00-talet) flyttades minnestavlan p\u00e5 initiativ av d\u00e5varande informationschefen Jens Ramh\u00f6j till en speciellt uppf\u00f6rd minnesplats i Garnisonskyrkan i F\u00e4stningen och kompletterades \u00e4ven med ytterligare tv\u00e5 tavlor. En tavla som hedrade de av regementets f\u00f6reg\u00e5ngare som avlidit i tj\u00e4nsten under 15-, 16-, 17- och 1800-talen, samt en minnestavla f\u00f6r 2000-talet.<\/p>\n\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Livregementets husarer (och dess f\u00f6reg\u00e5ngare) Livregementets husarer h\u00e4rstammar fr\u00e5n de ryttarfanor som sattes upp av Gustav Vasa 1536 i Uppland, S\u00f6dermanland, V\u00e4stmanland, N\u00e4rke och V\u00e4rmland. Dessa sammanf\u00f6rdes till tv\u00e5 regementen vilka enligt 1634 \u00e5rs regeringsform sammanf\u00f6rdes till ett. Regementet ben\u00e4mndes fr\u00e5n 1636 vanligtvis f\u00f6r Upplands ryttare. \u00c5r 1667 upph\u00f6jdes regementet till livregemente och ben\u00e4mndes Kungl. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-444","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/livhusarernaskamratforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/444","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/livhusarernaskamratforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/livhusarernaskamratforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/livhusarernaskamratforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/livhusarernaskamratforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=444"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/livhusarernaskamratforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/444\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":506,"href":"https:\/\/livhusarernaskamratforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/444\/revisions\/506"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/livhusarernaskamratforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=444"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}